2030: Ökad medkänsla – eller en värld av patrullerande krigsfartyg och höga murar?

Världens rika länder skulle kunna fram till 2030 göra mer för att minimera de resor som flyktingar måste ta sig för. Att investera i teknik för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna kan förhindra många människor från att bli flyktingar. Att bygga upp kapaciteten att hantera oväntade befolkningsvandringar, internt eller från sina grannar, i händelse av konflikt eller missväxt kunde erbjuda flyktingar att stanna kvar snarare än att försöka nå en annan kontinent.

År 2030 kan vi se tillbaka på dagens flyktingkris, som har gett oss möjlighet att experimentera och lära oss att planera för större utmaningar. Har vi använt denna möjlighet på ett klokt sätt? Eller inte? Vi har 14 korta år på oss...

Ett antal scenarier finns…

Vi står på tröskeln till att besluta om vilken väg världen kommer att ta. Det är dags nu! Och det finns ett antal scenarier att välja mellan. Några beskriver vi nedan.

Föreställ dig detta: När konflikter sker och människor flyr, så vet de att - när de når säkerhet - kommer de att välkomnas välvilligt och effektivt tilldelas ett tryggt, stabilt land, enligt en överenskommen kvot. Varje land har ett system för att integrera nyanlända smidigt i samhället. Med ett bankkonto, en inledande boplats och stöd för att hitta ny sysselsättning.

Föreställ dig att skolbarn får lära sig om en svunnen tid, där flyktingar behandlades annorlunda: de var begränsade till fängelser, förhindrade genom stängsel och soldater med laddade vapen, utspärrade av regler, myndigheter och politiker från att nå det land där de kunde arbeta och tjäna sitt uppehälle och, om de mot förmodan slinker igenom, får leva i skräck för lagen och nedvärderade av den lokala befolkningen. Skolresor går till 2016-erans flyktingläger, som bevarats för eftervärlden, och barnen förvånas över att tidigare generationer kunde ha varit så hjärtlösa och rädda för sina medmänniskor.

Kanske kommer en sådan värld att finnas en dag. Med presidentvalda Donald Trump som har kampanjat med misstankar om syrianska flyktingar och mexikanska invandrare, ovilja till medkänsla etc etc känns det tyvärr dock alltmer avlägset än någonsin - och även i optimistiska stunder är det svårt att föreställa sig detta scenario år 2030.

Så vad är realistiskt? Hur skulle flyktingars situation ser ut då?

Syrianska flyktingar blev företagsledare

Det kommer att vara annorlunda. I synnerhet kommer Syrien sannolikt inte längre torna upp sig så stort. Kanske återvänder många av dagens syrianska flyktingar tillbaka hem, för att återuppbygga landet. Många har själva nått framgång i väst - de kommer att finnas som företagsledare, ofta med anställda syrianska vänner och medborgare, som företag ledda av invandrare alltid har gjort. Så om syriska flyktingströmmar fortsätter efter 2030, kommer sannolikt dessa syriskt ledda företag att mildra detta problem.

Flyktingar från andra aktuella oroshärdar - Somalia, södra Sudan, Afghanistan - har lägre genomsnittlig utbildningsnivå, så deras entreprenöriella framgångar kan vara färre 2030. Men de finns och kommer att vara mer organiserade än de är idag och bättre rustade för att hjälpa sina landsmän och -kvinnor om dessa länder fortfarande har flyktingströmmar.

Även om dessa konflikter har lösts till 2030, kommer andra säkert att ha uppstått. 

Klimatförändringarna kommer att alltmer öka konflikten om resurser och även skapa flyktingar direkt, då självhushållande jordbrukare måste överge sina missväxtjordar. Vissa prognoser om klimatförändringar anger att en miljard människor har fördrivits från mitten av 1900-talet. Många kommer att finnas i Afrika där flyktingströmmarna idag går söderut. Väldigt många kommer dock att bege sig norrut. Runt 2030, kommer invandrare att knacka på Europas dörr i långt större utsträckning än de gör idag.

Auktoritära regimer, murar och krigsfartyg

Extrapolera några aktuella tendenser och du kan måla upp en dystra bild för 2030: populistiska, auktoritära regimer smattrande om säkerhet allt hårdare, krigsfartyg patrullerar i Medelhavet och sänker båtar som ignorerar varningar att vända tillbaka, användning av fängelseområden med fruktansvärda förhållanden i tredje land, såsom Australien och Papua Nya Guinea gjort, flyktingar som fråntagits från sina värdesaker, såsom har skett i Danmark, stängsel långa som Östeuropa. Du kan skönja terroristnätverk och kriminella nätverk som siktar på massorna av desperata människor som inget har att förlora.

Extrapolera även andra tendenser, där det finns grunder att ha förhoppningar. År 2015 ändrade ett fotografi av Alan Kurdi med ett litet barn allmänhetens attityder och politik nästan över natten. 2030 kommer kommunikationsteknik att binda samman världens folk ännu närmare varandra. Dagens ungdomar, stöpta i sociala media-aktivism, kommer att ha nått maktpositioner 2030 och en framgångsrik integration av dagens flyktingar kommer att göra negativa stereotyper och rädslan för medias skräckpropaganda svårare att upprätthålla.

Men om allmänhetens attityder har blivit mer omtänksamma och generösa, hur kan det få framgång i politiken? Medan helt öppna gränser i idealfallet kan vara det långsiktiga målet för mänskligheten, kommer detta år 2030 sannolikt att förbli logistiskt overkligt. Det är dock realistiskt att hoppas att länder kommer att mer jämlikt dela ansvaret för att ta emot flyktingar. Kanske kan handelsuppgörelser bli ett sätt att få detta att inträffa: föreställ dig att exempelvis Tyskland verkar för att EU:s förhandlare ska ta fram villkor där handelspartners måste delta för att lösa flyktingproblemet. 

Tar tillvara ekonomiska möjligheter

Vi kan realistiskt sett hoppas på att vi runt 2030 är bättre på att hantera flyktingarnas enorma ekonomisk potential. Jordaniens regering experimenterar exempelvis med att låta syriska flyktingar arbeta i definierade ekonomiska zoner, där detta borde gynna både flyktingar och den jordanska ekonomin. Det bör också bli lättare att arbeta via nätet år 2030, vilket underminerar de traditionella argumentet mot att låta flyktingar arbeta, d.v.s. att de konkurrerar ut lokalbefolkningen avseende arbetstillfällen och att de inte någonsin kommer att vilja återvända till sitt hemland.

År 2030 hoppas vi att arabländerna kommer att ta sin beskärda del av muslimska flyktingar, då detta, med den nya administrationen i USA, har blivit ännu aktuellare och viktigare som ett moraliskt tvingande nödvändighet. Fler länder skulle kunna erbjuda stipendiekvoter för de mest akademiskt begåvade flyktingarna, som regeringen i Argentina nyligen gjorde för 1 000 unga syrianer genom organisationen Blue Rose Compass. Dessa högt motiverade ungdomar lär sig nu spanska för att kunna utnyttja denna möjlighet, vilken inte skulle behövas om de kommer in på universitet i arabiskspråkiga länder, då många länder redan importerar invandrande arbetskraft från andra delar av världen.

Vill vi eller vill vi inte? Frågan är öppen för oss alla, politiker eller besättningen på planeten.

Written by

Lorna Solis, Founder and CEO, Blue Rose Compass

What If The World Went Vegetarian?

100 % possible.... what world will we have?

SHOW FILM ---  100 % möjligt...

Exactly a week ahead of the opening of the COP21 climate summit in Paris, the global movement for 100 percent clean energy released the short film, 100% Possible. Created by award-winning agency Don’t Panic, 100% Possible features famous figures who triumphed over adversity—including Martin Luther King, Jr. and Mohandas Gandhi, alongside modern heroes such as Elon Musk and J.K. Rowling.

Imagine Martin Luther King hadn’t had a dream, Gandhi didn’t stand up to the powerful elite and Elon Musk had taken “no” for an answer when they tried to kill the electric car. What kind of world would we have?

Mer sjötrafik i Stockholms skärgård -- med eldrivna drivna båtar

I 12 år kommer båttrafiken i Stockholm skärgård att vara säkrad med avtalen med SL och 

landstinget.

Det bästa tillfället på länge (någonsin) !!!.... Dags att agera !!!

...har infunnit sig --- för att skapa en väl  fungerande  fartygsflotta --- baserad på 

miljövänliga eldrivna fartyg. Och pensionera de uråldriga fossildrivna dieselmotorbaserade 

smutsiga båtarna som nu trafikerar Stockholms vatten.

Med uppladdningsbara eldrivna båtar som byggs med modern skrovkonstruktion "med 

luftkudde" kan restiden mellan öarna dessutom sänkas med upp till 50%, då svallvågor inte 

dras upp till samma storlek som med gamla uttjänta fartygen. 

En uppmaning till de rederier som nu fått förtroendet -- och till Stockholms politikerkår -- 

att ta tillfället i akt och förändra. Chans att gör skillnad och göra Stockholm till ett 

miljöföredöme för resten av världen, ett showcase i miljömedvetenhet.  Fler kan ta 

vattenvägen och avlasta annan kollektivtrafik, bussar och T-bana i jobbresorna. 

Uppmuntrar dessutom till att fler kan  lämna City-nära boende mot mer naturnära boende.

Med referens till artikeln i DN nedan.

Mer sjötrafik i skärgården

Tre rederier delar på den reguljära båttrafiken i Stockholms skärgård de närmaste tolv åren. Den nya upp-handlingen ska ge mer trafik – 3.000 gångtimmar per år. Var trafiken utökas bestäms inför starten av vårtrafiken i april.

Skärgårdstrafiken är rent ekonomiskt inte mycket mer än en hink i SL-havet. Men i flera år var den framtida skärgårdstrafiken det kanske hetaste debattämnet i landstingets trafikdebatter och den då pågående upphandlingen blev till ett skällsord på flera av skärgårdens öar.

Efter att minst 20 miljoner kronor spenderats på konsulter och flera ledande borgerliga trafikpolitiker avgått i vredesmod avbröts upphandlingen hösten 2013. Strax före jul förra året inleddes den nya upphandlingen – som utgår från dagens tidtabell med möjlighet till utökningar av trafiken med upp till 3.000 gångtimmar per år.

Skärgården delades in i sex områden och totalt åtta rederier eller rederigrupper lade anbud på trafiken. 
Efter en expertutvärdering tog landstingets trafiknämnd på tisdagen i full enighet beslutet som betyder att tre rederier får ansvaret för trafiken i två områden vardera i tolv år. Det är en mycket lång period och den kan förlängas om trafiken fungerar väl.

– Vi är helt överens om att det ska vara en lång avtalsperiod. Det ger en långsiktig stabilitet för både skärgårdsborna och redarna som kan investera i fartygen när de vet att de inte blir av med trafiken inom bara några år, säger trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

Han betonar att upphandlingen, som totalt betyder kostnader för landstinget på 311 miljoner kronor om året, betyder besparingar mot den trafik som i dag körs med korta och kortvarigt förlängda avtal.

Centerpartiet var ett av de partier som var mycket negativa till den upphandling som havererade hösten 2013. Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) är den här gången mycket nöjd.

– Förra gången var den mycket dåligt förankrad. Den här gången råder politisk enighet och det finns goda möjligheter att bygga ut trafiken till de öar som pekats ut som kärn-öar i regionplanen, säger Gustav Hemming.

• 
  Skärgårdstrafik

Av åtta rederier som kände sig kallade blev tre utvalda för framtidens skärgårdstrafik.

Blidösundsbolaget får hand om trafiken till norra skärgården – från Östanå och norrut och den lokala trafiken till och från en rad öar runt Vaxholm. Bolaget kör i dag trafik i norra skärgården och ångbåtstrafik.

TRSM Group 1 får hand om trafiken i mellanskärgården till öar som Möja, Sandhamn och Nämdö. Bolaget har i dag inte huvudansvaret för båttrafik utan är mer inriktat på busstrafik.

Utö Rederi AB får hand om trafiken i södra och sydöstra skärgården med öar som Ornö, Utö och Landsort.

Sanitära anläggningar till kvinnor och flickor...!!!

                                                  



                             (Utdrag ur DN)

En bister statsminister Stefan Löfven i Central Park på lördagskvällen, i festivalen Global Citizen.

– Hej Central Park! Hej New York!

Annons:

Med den hälsningen inledde Stefan Löfven
ett tal om jämställdhet, vatten och sanitet.

Festivalen Global Citizen arrangeras av en internationell organisation som har målet att utrota fattigdomen till år 2030, alltså nära kopplat till de hållbarhetsmål som FN just har antagit. Organisationen samarbetar med en rad andra organisationer, filantropiska initiativ och program.

– Jag är stolt att vara här och över att representera Sverige
och den första feministiska regeringen i världen, påstod Löfven.

Han slog ett slag för ett solidariskt ansvar för att hjälpa flickor och kvinnor till jämställdhet, och sa att en nyckel till detta är tillgång till sanitära resurser och rent vatten.
Han avgav ett löfte, att alla 10 miljoner svenskar åtar sig att under en 15-årsperiod hjälpa 60 miljoner människor i världen till bättre sanitära förhållanden, i praktiken i första hand toaletter.